Upplevelser från Anilao – ett glatt gäng under ytan
Ankomst och första dyken
Vi är ett stort gäng dykare som rest under ett dygn med olika flygbolag. Alla har rest olika tider och väntar på magiska upplevelser från Anilao. Nu har vi alla samlats vid resorten här direkt vid havet. Efter ett par timmar på motorväg blandat med slingriga små vägar bort från storstaden Manilas stök och brus är alla på plats. Några kom hit mitt på dagen, andra kom sent, nästan midnatt men vad gör det. Vi är alla här och redan har dyksuget kommit fram. Efter frukost började skramlet från dykcentret och som sig bör lite halvt kaos blandat med försök till organisation. Alla är ivriga att komma iväg och det är nu det börjar. Havet som glittrar framför oss, flera båtar, så kallade Bangkas. Bangka som betyder just båt, ligger uppradade och vi delas in i flera mindre grupper.
Alla åker iväg, förväntningarna på vad som kommer att upplevas är blandade. Man kan aldrig veta riktigt. Ibland dyker det upp överraskningar, stora fiskar som mantor, örnrockor och valhaj ses ibland. Det är främst för sitt rika marina makroliv man åker hit normalt. Att fotografera och uppleva små märkliga djur och låta sig förundras av hur så många otroligt olika skapelser kan samlas på en och samma plats. I det förhållandevis och efter årstiden lite kalla vattnet, ca 25-26°C bara, möts vi av sandbottnar blandat med koraller i olika färger och former. Små fiskar som virvlar runt oss, små kräftdjur som gömmer sig i korallerna. Nakensnäckor eller nudingar som alla krupit fram för att hälsa oss välkomna. En plattmask som glider över sanden krockar nästan med en peacock flounder och vi får även se sjöhästar och frogfish. Första dyker levererar, en bra start!
Lite korrigeringar mellan dyken
Efter dyket när alla är tillbaka och sammanstrålar för att justera vikter, ändra på kameruppsättningar, rätta till utrustning är det en upplupen stämning och många härliga leeenden. ”Jag såg en jätterolig sak, den var svart och med blåa ränder och kröp jättesnabbt på botten”. ”Såg du den lilla söta sjöhästen”, ”såg du att jag blev attackerad av en clownfisk?”. ”Jag tappade Upplevelser från Anilao kan onekligen ta sig många uttryck och ge många olika upplevelser.
Ytterligare ett dyk hinns med innan det är lunch och sen är det på’t igen. Nya dykplatser, nya upplevelser. Mantisräkor, flera nya nudingar, leaf scorpionfish, kammaneter som kryper på botten, en så kallas ”Madonnas behå”, spökkantnålar eller ghost pipefish och flera olika arter av dem. Hårig frogfish, sjöstjärnor och anemoner fulla med räkor. Porslinskrabbor i olika storlekar blandas med trollhumrar i mjukoraller och även om jag fick ont om luft och gick upp fick jag se blåfläckade stingrockor som parade sig på vägen mot ytan. Det kändes som någon sorts magi låg och väntade runt hörnet. Kanske är det parningssäsong bland många av revens invånare ? Även frökenfiskar och clownfiskar som la ägg, Ghostpipefish med ägg i sina fickor och en och annan tryckarfisk var osedvanligt aggressiv.
Kommande dagar dykning och presentationer
Efter lunch blir det en kort informell genomgång om vad som väntar kommande dagar. Föreläsningar eller presentationer av respektive ambassadör, ekolog, marinbiolog och fotograf och bildredigeringsproffs kommer att köras varje dag och självklart blir det dykning varje dag.
Efter första kvällens presentationer som blandad annat innefattade ”Vad eller vilka djur ska man vara försiktigt med i havet – eller med devisen ”Se men inte röra”
avslutades dagen med middag. De flesta var sen rätt möra efter dagen och försvann rätt tidigt för att somna med känslan av att det nog bara hade skrapats på ytan av vad som väntade.
Vi som fortfarande hade ett par uns energi kvar att ge orkade med en liten samling i ”The Nudi bar” där en svalkande uppfräschande drink intogs tillsammans med att titta på lite bilder från första dagen och såklart prata dykning.
Frogfish, Ghost Pipefish, Bläckfiskar, Nudingar, Plattmaskar, Nässeldjur, Tagghudingar, samspel i naturen och att redigera och komponera bilder.
Efter en stadig frukost med ris, ägg och tropisk frukt som bas gav vi oss ut igen. Båtarna fylldes upp och försvann ut på havet. Idag var det två dyk för att sen komma tillbaka till resorten för lunch.
Det tog inte lång tid innan guiden pekade på en orange, knubbig klump som satt på botten, ett svampdjur. Först såg vi bara en svampen, men när vi tittade noga såg vi en mun öppna sig långsamt. Frogfishen låg där perfekt perfekt kamouflerad och sen rörde den sig lite , den “gick” nästan över botten med sina fenor. Vi såg också en svart frogfish som smälte in mot ett svart svampdjur. Att hitta de här märkliga fiskar är som att gå eller simma på en skattjakt. Varje gång vi lyckades kändes det som ”Yes! – found it”.
Efter dyken är det lite kameravård för många och sen dags för lunch, föredrag och sen är det dykningen igen för många. Andra tar det lite lugnt och känner sig nöjda för dagen. Alla kör i sin egen takt men gemensamma måltider och föredragen gör att vi nästan alla samlas och lär oss, ställer frågor och umgås även om tiden under ytan är det vi är här för.
Dagarna går fort ändå känns det som vi hinner mycket
Dagarna går, frukost, dykning, lunch, föredrag, dykning, föredrag, middag, nattdyk eller i alla fall nästan så. Några tar sig tid att chilla, titta på bilder, koppla av vid poolen, redigera bilder, ta en eftermiddags powernap.
Dagarna flyter på och det är nya överraskningar varje dag. Vid något dyk var det ett område med sjögräs, och där svävade några rhobust ghost pipefish. Nästan osynliga, med sin långsmala kropp som ser ut precis om blad. Tack vare de fantastiska guiderna hittar vi massor av skojiga djur. Inne i en grupp sjöborrar hittar vi ett par rariteter. Räkor och zebrakrabbor som lever just på de här sjöborrarna.
Vilken nytta sjöborren har vete sjutton och även om det diskuterades så kom vi fram till att det är nog räkorna som glider på ”en räkmacka” genom livet, skyddade av sjöborrens giftiga taggar. Att ligga stilla och betrakta och fotografera den fascinerade naturen och de arter som lever här är rollbindande. Det är fantastiskt att evolutionen kan skapa så subtila, märkliga och vackra arter.
Förökning på reven
Dykning och föredrag varvas med varandra de kommande dagarna. Ett dyk kan en mantisräka sticka fram sitt huvud ur ett hål med sina ögon som rör sig oberoende av varandra. Ett annat är det släktingar med små räkor som gömmer sig i anemoner eller en krabba som försiktigt kryper på en mjukkorall eller sjöpenna. Under ett dyk på eftermiddagen ser jag hundratals med sjögurkor krypa över sanden, alla på väg i samma riktning. Det är parningstid och de ska upp på ”hög höjd” eller grundare vatten. Där ska de sen alla simultant genomföra sin svajande dans och släppa ut sina könsceller i havet.
Efter den dagens nattdyk, tvättade jag håret extra noga.
En presentation på kvällen någon dag handlade om kräftdjurens märkliga beteenden. Vi fick veta att vissa räkor lever i symbios med fiskar Att mantisräkan kan slå med en kraft som kan krossa glas.
Nattdyk och svartvattensdyk
Många gjorde nattdyk och flera i gruppen provade på så kallad svartvattendykning eller ”black water. Enkelt uttryck ett dyk mitt ute i havet, mitt i natten för att se och uppleva alla de små märkliga djur som vandrar från djupet upp mot ytan på natten. Några fick fantastiska uppevelser och väldigt fina foton. Sjöhästar på drift, bläckfiskar och flera andra märkliga djur fastnade genom kameralinsen.
Nattdyken var populära då många arter kommer fram den tiden, särskilt nudingar men även många kräftdjur, plattmaskar och bläckfiskar ses på natten. Även den diaboliska ”Bobbit-wormen” som många fick se visade upp sig flitigt,.
En verkligt skräckinjagande varelse om man är en fisk, tur att de inte lika stora som i filmen ”Tremors”. Att hoppa i havet när mörkret har lagt sig är alltid en speciell känsla. Lamporna som lyser upp små delar av världen och allt känns mycket mer intensivt.
Nudingar eller nakensnäckor
Anilao är känt för sin enorma variation och mångfald av nudingar. Det som många kallar nakensnäckor, och vi såg dem i alla tänkbara färger, former och storlekar. Några fotograferade en kejsarräka och nterade inte att den satt på en jättestor nuding, andra fick se arter de aldrig sett förr. Som grädde på moset var nog Miamira alleni – en rätt sälssynt art och Melibe colemani eller ghost nudibranch de verkliga rariterna. Den sistanämna lite av en ”The holy grail” i nudingvärlden. Vissa arter är mest bara märkliga och svåra att förstå vad som är fram och bak, andra mer bildsköna arter såg vi krypa bland koraller, sjöpungar, svampdjur och hydroider. Verkliga konstverk och havets orkidéer.
Ett av föredragen var om just nakensnäckornas försvarsmekanismer – hur de kan ta upp gift från sitt byte och använda det själva. Vi satt länge och diskuterade hur evolutionen kan skapa sådana märkliga strategier.
Korallplantering och slutet av resan
Näst sista dykdagen hade vi införskaffat några kycklingnät i aluminium och massor av armeringsjärn som jag sågat till och böjt för att bygga ett konstgjort korallrev.
Vi improviserade en hel del då det var lite på försök. Till slut hade vi fått ihop både korallbitar som annars hade dött i sanden. Alla bitar satte vi fast på plats i nätet och bland flaskor och armeringsjärn. Det var halvt kaos men också viss form av disciplinerad självorganisation och det var väldigt kul att se hur entusiastiska alla var med att fästa upp koraller och ordna så nätet kom upp en bit från sandbotten mm. Det kommer en separat liten berättelse om det.
Självklart ska vi se till att få en uppföljning på det här och se om eller hur det fungerar och om det ger resultat över tid. Vi har i alla fall provat. Några koraller kommer att dö men om några överlever istället för att alla hade dött ändå så känns det som vi gör nytta. Att hjälpa naturen med små enkla medel, lära sig något och samtidigt ha kul. Det här var en upplevelse alla borde prova.
Sista dagen i Anilao, hemresa väntar
Sista dagen är all dykutrustning packad och torkad. Vi åker hem i olika omgångar då alla har olika flyg. Med tanke på det kaos som varit på flygplatser i världen var det med stor lättnad att i stort sett alla kunde resa hem som planerat. Skönt att alla vaknade också sista dagen, hörde att några varit uppe och hållit igång till arla morgon.
När vi lämnade Anilao kände vi nog alla att vi hade fått en rätt unik upplevelse. Visst lite kallare i havet än normalt, vissa problem med utrustning eller kameror osv, det hör väl till. Men det var inte bara dykningen och alla upplevelser från Anilao som gjorde resan speciell. Gemenskapen vid måltider, vid presentationer och på kvällarna då vi lärde oss mer om livet under ytan och även i baren. Att resa i grupp med andra som älskar att dyka, fotografera och dela med sig och som också vill lära sig nya saker är väldigt skoj. När vi dessutom får ha såna fantastiska ambassadörer med på resorna. De bidrar verkligen med kunskap och värdefulla tips så är det inte bara en vanlig dykresa utan något mycket mer.
Varje dag utan att få lära sig något nytt är en förlorad dag. Jag vill verkligen slå ett slag för den här typen av resor, de ger fantastiska minnen för livet. Det skapar relationer och gemenskap och samtidigt är de väldigt roliga.
Så tack för alla upplevelser från Anilao för den här gången, jag kommer att komma tillbaka!
